Krönika: ”Saknar lojala spelare i föreningarna”

Spelare byter just nu klubbar som man byter kalsonger. Främst på herrsidan ska tilläggas. Det finns få lag som har spelare som är fostrade i klubben de spelar i nu och frågan är hur det blivit så här? Fransesco Totti blev för några månader sen hyllad på Olympiastadion till tårar. Varv efter varv vinkade han åt publiken som stod och grät. Det blev 25(!) säsonger i Romatröjan. Vad har vi att jämföra med i STO-fotbollen?

Johanssons i Henån brinner stort för sin klubb och det märks under matcherna, speciellt frustrationen vid insläppta mål.

Dem jag kommer att tänka på är lätträknade och det finns garanterat ex antal till men spelarna som direkt kom på tungan var Familjen Johansson i Henån. Andrea Segerlind, Orust FC. Peter Fransson och Marcus Kristiansson i Skärhamns IK. Eller kanske Victoria Jakobsson i Vallen.

Ja, där är några stycken (ja, jag vet att ni hade velat lägga till några). Någon av dessa jag rabblade upp kanske lämnat för någon annan klubb några enstaka säsonger men kommit tillbaka.

Se på STO-områdets hetaste lag för tillfället, Ödsmåls IK. Jag har följt laget hela Ronnys tid och där är väl bara Andreas Lindqvist (kanske Widenbäck) som är kvar? Resten är ”nya”. Visst, Ardi och Mod har stora hjärtan för ÖIK men ni förstår jag vill komma. De är inga Totti, Gerrard eller Anders Svensson. Där man släpper en stor tår för klubben man älskar. Och där man i framtiden klipper gräset eller målar om avbytarbåset.

När skedde den här förändringen? Backa bandet 10-15 år. Då var det ingen som bytte till det mest ”upp-hypade” laget i området eller att kompisgäng följdes åt till klubb efter klubb. Bytte man klubb så var det antingen att man blev värvad till en bättre klubb eller att man inte platsade i laget och gick då till några divisioner lägre. Men, dessa spelare var lätträknade.

Jag tänker lite att ”det var bättre förr” och därför blev jag extra glad när Morlanda på sociala medier hyllade Kristofer Larssons stora hjärta för föreningen till skyarna. Mittfältaren kom nyss hem efter att ha provat på spel i division 2. Nu kommer han tillbaka till ”sin” klubb och då spelade det ingen roll att nivån är seriesystemets sämsta. Han ville tillbaka till Glimmaråsen och där blir han givetvis en publikfavorit för att han kommer, ja, HEM.

Andrea Segerlind gjorde nyss comeback på planen och givetvis var det i Orust FC och inte någon ny klubb.

Visst. jag älskar att följa kompisgängen i Ödsmål och Gilleby som går som tåget. De spelar en underhållande offensiv fotboll, och jag hoppas det tar dem upp en division. Och visst är ”Silly season” fantastiskt varje säsong. Rykten hit, rykten dit.

 

Men ändå saknar jag de lojala spelarna i föreningarna. Sådana kommer behövas, för inom några decennier så går dagens eldsjälar som ideellt letar sponsorer, är ordförande, kassörer eller står i kiosken på matcherna, i pension.

Annonser

En reaktion på ”Krönika: ”Saknar lojala spelare i föreningarna”

  1. Hej! Mycket bra skrivet, har själv funderat på detta och tycker inte det är så kul att det ständigt under pågående seriespel tom kommer o går spelare. Det kan inte vara enkelt att vara tränare o inte heller spelare när förutsättningarna ständigt ändras. Tror du inte allt detta började när man kunde börja satsa pengar tom i lägre divisioner o spelare fodrar en viss ersättning ? Klubbarna tjänar väl också en slant när spelare går vidare till högre divisioner?

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s